söndag 4 april 2010

Så tufft....

Två killar kliver på en buss medhavandes ett gevär. De siktar på chauffören och begär pengar, ett skott avlossas och går lyckligtvis förbi chauffören, som kastat sig framåt, och ut genom rutan. Så tufft, vilka mästerkriminella, rena Maffia romantiken. De avviker från platsen med en liten summa pengar och lämnar efter sig en buss full med chockade människor och en busschaufför som traumatiserats för livet.

En hårt arbetande serviceinriktad människa har fått sitt liv förstört för växelpengar. För att inte tala om brottsrubriceringen, grovt rån alternativt dråpförsök? Hoppas det var värt det när ni sitter där i rättsalen, att ni med högt huvud kan checka in på hotell burfågeln för en längre semester. Vad är ett liv värt? 200 spänn? Patetiskt men också vansinnigt skrämmande .

Vart tog tjyvahedern vägen? Det meningslösa våldet sprider ut sig i samma takt som vi andra blir allt mer blasé, suckar och bläddrar vidare i tidningen. Om du nu nödvändigtvis måste vända lagen ryggen kan du väl ändå visa stil och elegans (inte för att jag på något sätt är för brottslighet). Tacka vet jag fasadklättrarna de vinnlägger sig i alla fall om att bytet är värt besväret.

Hur kommer det sig att våld hot och vapen numera är så "vanligt" så accepterat. Varför reagerar vi inte? Vad ska vi göra åt det? Jag har ingen enkel lösning jag heller men klart är att något måste göras innan allt barkar käpprätt åt helvete.

Dagens efterlysning: Heder, empati och ryggrad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar